Alla grönsaker är nyttiga, men vissa är nyttigare än andra. Till de mest nyttiga hör rödbetan. Extra stor nytta av rödbetor har de som ska springa ett långlopp.

Rödbetor återfinns på middagsborden i många delar av världen. I Sverige äter vi mest inlagda rödbetor, eller kokta färska rödbetor med smör. Den ryska rödbetssoppan borsjtj är också ganska känd i landet, och serveras på många östeuropeiska restauranger. Även i Indien äter man rödbetor, ofta i form av röror som serveras till annan mat.

Rödbetor är rika på nitrat, en kväveförening som omvandlas till kväveoxid i kroppen. En nitratmolekyl innehåller tre syremolekyler, medan en kväveoxidmolekyl bara innehåller än. Detta innebär att när omvandlingen sker frigörs syre, som kommer musklerna till del.  Blodkärlen öppnas upp, cirkulationen ökar, och det går lättare att syresätta hjärnan och musklerna. Mindre syre behöver tas från inandningsluften, vilket gör att man presterar bättre. Närmare bestämt 16 % bättre, enligt studier som har gjorts.

Nitratladda

Nitrat är giftigt i stora mängder, men det kan löna sig att nitratladda i några dagar innan man ska springa ett långlopp, eller delta i en cykeltävling som exempelvis Vätternrundan. Två till tre rödbetor under uppladdningsperioden, exempelvis under en vecka före loppet, är inga problem. Man bör dock inte äta rödbetor, eller dricka rödbetsjuice, varje dag. Nitrat är vattenlösligt, och därför innehåller kokta rödbetor mindre mängder än råa.

Om man nitratladdar under sommaren är det inget problem att äta kokta rödbetor flera dagar i följd. På hösten, när rödbetor inte längre är primörer, kan man dock vilja variera sig mer. Förutom borsjtj kan man servera ugnsbakade rödbetor med feta eller getost, rödbetscarpaccio, eller göra en gryta på rödbetor, korngryn, äpple och rödlök.

Slutligen: om du inte gillar rödbetor finns det nitrat i andra grönsaker också. Spenat, ruccola, mangold och rädisor är några av de grönsaker som innehåller nitrat. De flesta av dem är dock inte lika mångsidiga som rödbetan.